Humsek

Adjunkt – är en lärare vid ett universitet eller en högskola. En adjunkt har en examen från en grundläggande universitets- eller högskoleutbildning samt pedagogisk erfarenhet.

Akademi – är en benämning för en högre läroanstalt eller ett lärt samfund.

Alumn – ett universitets eller en högskolas alumn är en person som har studerat där. Även andra personer med anknytning till universitetet eller högskolan, till exempel pensionerade lärare, kallas ibland alumner. Ordet alumn är latin och betyder elev, skyddsling.

Amanuens – är anställd vid ett universitet eller en högskola för att arbeta med undervisning, medverka i forskning och/eller administration. För att kunna anställas som amanuens måste man vara antagen till grundläggande universitets- eller högskoleutbildning. En anställning som amanuens får omfatta högst hälften av full arbetstid.

Antagning – är den process där universitetet eller högskolan avgör vilka som får börja på en kurs eller ett utbildningsprogram. Universitetet/högskolan undersöker först om de sökande har behörighet för kursen Om det är fler behöriga sökande till en kurs eller ett program än vad det finns platser måste de sökandes meriter värderas och ett urval göras. På uppdrag av universiteten och högskolorna sköter Verket för högskoleservice (VHS) antagningen till de flesta utbildningsprogrammen. Universiteten och högskolorna sköter antagningen till de fristående kurserna och en del program.

Avhandling – är den viktigaste delen av en forskarutbildning. En avhandling är en slags bok där den forskarstuderande beskriver sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. En avhandling kan också vara en sammanställning av ett antal artiklar som den forskarstuderande fått publicerade under sin utbildning. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation.

Behörighet – för att studera vid universitet eller högskola måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Om en sökande är behörig eller inte undersöks i antagningsprocessen (läs mer om antagningsprocessen under antagning).

Behörig lärare – för att bli fast anställd som lärare krävs behörighet. En behörig lärare är en person som antingen har en svensk lärarutbildning eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket som visar att den utländska lärarutbildningen motsvarar den svenska.

Behörighet – för att studera vid högskolan måste du ha vissa förkunskaper. Den som har de förkunskaper som krävs har rätt behörighet. Se även grundläggande och särskild behörighet.

Betyg – den vanligaste betygsskalan för högre studier är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På de tekniska utbildningarna ges ofta betygen underkänd (U), 3, 4 och 5.

Bolognaprocessen – är ett samarbete mellan 46 europeiska länder. Målet är att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. Syftet är att öka rörligheten mellan länderna och underlätta studier, forskning och arbete inom Europa. Samarbetet omfattar bland annat en gemensam struktur för högre utbildning, med tre tydliga nivåer. Dessa är grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ett gemensamt poängberäkningssystem ingår också, där ett års studier motsvarar 60 högskolepoäng.

Dekanus – fakultetsnämndens ordförande kallas dekanus. Dekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten.

Disciplinnämnd – universitet och högskolor får vidta disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar, stör verksamheten eller utsätter någon för sexuella trakasserier. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ärenden om disciplinära åtgärder handläggs av en disciplinnämnd som finns vid varje universitet och högskola.

Disputation – är när en doktorand offentligt presenterar och försvarar sin avhandling.

Distansutbildning – högre studier som du bedriver på hemorten med handledning från universitetet/högskolan, till exempel per telefon eller e-post. Ibland åker du till högskoleorten, eller annan samlingsort, för genomgång eller tentamen. Nätuniversitetet är en myndighet som arbetar med att utveckla distansundervisningen.

Docent – är en akademisk titel. För att antas till en docenttjänst krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. För att anses ha docentkompetens ska man ha en högre vetenskaplig kompetens än en person med doktorsexamen.

Doktorand – en student som har antagits till och bedriver utbildning på forskarnivå

Doktorsexamen – är en examen inom forskarutbildning som omfattar lägst 240 högskolepoäng, varav lägst 120 högskolepoäng ska utgöras av en avhandling. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Den kallades tidigare doktorsgrad.

Enskild högskoleutbildning – högre utbildning som anordnas av annan utbildningsanordnare än stat eller kommun, så kallad enskild utbildningsanordnare. För att en enskild utbildningsanordnare ska ha rätt att ge universitets-/högskolepoäng ska regeringen ha gett tillstånd till det.

Examen – de flesta universitets- och högskoleutbildningar leder fram till en generell examen. En generell examen är ett bevis på att studenten tagit de poäng som krävs. De generella examina är på grundnivå högskoleexamen och kandidatexamen. På grundnivån finns även konstnärlig högskoleexamen samt konstnärlig kandidatexamen. På den avancerade nivån finns magisterexamen, masterexamen, konstnärlig magisterexamen samt konstnärlig masterexamen. Vad som krävs för de generella examina anges i högskoleförordningens andra bilaga (examensordningen).

Examensbevis – är ett dokument som bevisar att du har en examen.

Examensordning – anges i högskoleförordningens andra bilaga. I examensordningen finns bestämmelser om vilka examina som får avläggas samt de olika examinas omfattning och mål.

Examensrätt – tillstånd för universitet, högskola eller enskild utbildningsanordnare att utfärda en viss examen.

Fakultet – fakulteter fanns fram till 1998 vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Fakultet definierades i högskolelagen som “ett särskilt vetenskapsområde”. Numera är begreppet fakultet formellt ersatt med vetenskapsområde. Fakulteten utgörs av vetenskapsområdets professorer och innehavare av lärartjänster som kräver lägst doktorsexamen.

Fakultetsnämnd – fakultetsnämnden ansvarar för fakultetens uppgifter. De flesta ledamöterna i fakultetsnämnden är vetenskapligt kompetenta lärare som utses genom val inom fakulteten. Fakultetsnämndens ordförande kallas dekanus. Dekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten. Fakultetsnämnderna ansvarar för forskarutbildningen i ämnen inom sitt vetenskapsområde. De ansvarar också för anställning av eller befordran till tjänst som professor eller lektor. Sedan 1993 ansvarar fakultetsnämnden för grundutbildningen inom sitt område (om inte universitetets eller högskolans styrelse har inrättat ett särskilt organ för detta ändamål).

Forskarassistenter – är en lärartjänst med forskningsskyldighet vid högskolan. Tjänsten är främst avsedd för yngre forskare. För att kunna bli anställd som forskarassistent krävs minst doktorsexamen.

Utbildning på forskarnivå – omfattar fyra års heltidsstudier, 240 högskolepoäng, och leder fram till en doktorsexamen. Efter halva tiden kan man ta ut en licentiatexamen. För tillträde till forskarnivå krävs avlagd examen på den avancerade nivån eller minst 4 års heltidsstudier varav minst 1 år på avancerad nivå eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kunskaper. Under utbildningen på forskarnivå fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst 120 högskolepoäng av utbildningen utgörs av avhandlingsarbete.

Generella examina – de generella examina är på grundnivå högskoleexamen (2 år, 120 högskolepoäng) och kandidatexamen (3 år, 180 högskolepoäng). På avancerad nivå som bygger vidare på grundnivån finns magisterexamen (1 år, 60 högskolepoäng), och masterexamen (2 år, 120 högskolepoäng). Vad som krävs för de olika examina anges i högskoleförordningenbilaga 2.

Grundläggande behörighet – de lägsta behörighetskraven som är gemensamma för de flesta utbildningar vid universitet och högskolor (tidigare hette det allmän behörighet).

För att studera vid universitet eller högskola krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all universitets- och högskoleutbildning.

Utbildning på grundnivå – utbildning inom universitet och högskola som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör utbildning på forskarnivå. Den ska väsentligen bygga på nationella program inom gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser som kan sammanföras till utbildningsprogram.

Heltidsstudier – motsvarar 60 högskolepoäng (40 arbetsveckor) per år.

Huvudämne – ämne som kan läsas på fördjupningsnivå (C- och D-nivå) och som kan ingå i kandidat- eller magisterexamen.

Högskola – undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Högskola används ibland som ett samlingsbegrepp för både universitet och högskolor.

Högskoleexamen – generell examen med viss inriktning som omfattar minst 120 högskolepoäng. Inriktningen bestäms av den högskola som ger utbildningen.

Högskolepoäng – kan ges av statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd av regeringen att utfärda examen.

Institution – en enhet inom ett universitet eller en högskola där utbildning och forskning bedrivs. Institutionen är lärarnas och studenternas arbetsplats.

Kandidatexamen – generell examen som omfattar 180 högskolepoäng. Av de 180 poängen ska minst 90 vara i ett och samma ämne, det så kallade huvudämnet. För att få kandidatexamen krävs dessutom att ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng i huvudämnet gjorts.

Kurs – är en del av en utbildning. En kurs kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas som fristående kurs.

Kursplan – för varje kurs ska det finnas en kursplan. Kursplanen anger vad kursen innehåller samt vad målet med kursen är. Kursplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation.

Lektor – är en lärare vid ett universitet eller en högskola. För att kunna anställas som lektor krävs doktorsexamen och pedagogisk skicklighet. För att kunna anställas som lektor med konstnärlig verksamhet fordras konstnärlig och pedagogisk skicklighet.

Licentiatexamen – examen inom forskarutbildningen som omfattar minst 80 poäng varav 40 poäng utgör en vetenskaplig uppsats. Efter halva forskarutbildningen, två år, kan man ta ut en licentiatexamen. Licentiatexamen kan vara en etapp på vägen mot en doktorsexamen.

Lokal antagning – den antagning som görs av respektive universitet eller högskola. Läs mer under antagning och samordnad antagning.

Magisterexamen – är en generell examen. Det finns två olika magisterexamina; magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd.

Magisterexamen med ämnesdjup – omfattar minst 160 poäng. Av de 160 poängen ska minst 80 poäng vara i ett och samma ämne, det så kallade huvudämnet. För att få magisterexamen med ämnesdjup krävs dessutom att ett självständigt arbete om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng gjorts i huvudämnet.

Magisterexamen med ämnesbredd – omfattar minst 40 poäng inom viss inriktning. Minst 10 poäng ska utgöras av ett självständigt arbete. Examen kan avläggas av den som tidigare avlagt examen om minst 120 poäng.

Postdoc – är en 2-årig utlandstjänstgöring efter disputation då en nydisputerad forskare kan bygga en egen forskningsprofil. Syftet är att skapa ett oberoende gentemot den tidigare doktorandhandledaren, vilket är en fördel när forskaren eventuellt återvänder för en forskarassistenttjänst.

Prefekt – är chef för en akademisk institution och kan vara en lärare eller en professor. Prefekten har där till uppgift att leda det löpande arbetet och verkställa fakultetsnämndens beslut. En vice prefekt kallas bitr. prefekt

Prodekanus – fakultetsnämndens vice ordförande kallas prodekanus. Prodekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten.

Professor – benämning på högsta lärartjänsten vid universitet/högskola. En anställning som professor är knuten till ett visst ämne.

Professor Emeritus /Emerita – När professorer pensioneras får de titeln professor emeritus eller emerita, en titel som markerar att professorn alltjämt är knuten till fakulteten.

Program/utbildningsprogram – ett utbildningsprogram är en sammansättning av olika kurser som leder fram till en examen. De flesta program har både obligatoriska och valbara kurser.

Prorektor – är rektors ställföreträdare.

Rektor – leder universitetets/högskolans dagliga arbete och är ledamot i styrelsen. Styrelsen ger förslag på vem som ska utses till rektor och regeringen utser rektor.

Sektion – i regel del av en studentkår, vanligen bestående av studenter från en och samma utbildning.

Standardbehörighet – för att komma in på vissa utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten. De ytterligare kraven på förkunskaper kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är inte densamma för all högre utbildning utan är uppdelad i så kallade standardbehörigheter beroende på vilken utbildning det gäller.

Student – är en individ som är antagen till och bedriver högre utbildning.

Studentkår – vid alla universitet och högskolor i Sverige finns det en eller flera studentkårer. Studentkårens främsta uppgift är att ta vara på studenternas intressen. Alla som studerar måste vara anslutna till en studentkår. De flesta av landets studentkårer är i sin tur anslutna till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Studiemedel – är samlingsnamnet för det statliga studiestöd som ges till studenter. Studiemedlet består av en bidragsdel, studiebidraget, och en lånedel, studielånet. Lånedelen är ett studielån som betalas tillbaka efter avslutade studier. Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som administrerar det svenska studiestödet.

Studieregister – är en dokumentation av behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. Varje universitet och högskola ska föra ett studieregister där de dokumenterar uppgifterna individuellt för varje student.

Studierektor – Den som biträder prefekten vid institutionen i synnerhet när det gäller frågor om undervisning, bemanningsplan och schemaläggning

Särskild behörighet – för att studera på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Tentamen, “tenta” – är ett prov som avslutar en kurs. Tentor är oftast skriftliga men kan också vara muntliga eller laborativa. Den som blir underkänd på en tenta har rätt till omtentamen enligt de bestämmelser som respektive universitetet eller högskola har beslutat om.

Tillgodoräkna – om du får tillgodoräkna dig viss tidigare utbildning eller andra kunskaper innebär det att dessa anses motsvara en kurs eller en del av en kurs. Det kan innebära att du får påbörja din utbildning på en högre nivå.

Tillgodoräknande – beslut om att viss utbildning eller vissa kunskaper eller färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet motsvarar en viss kurs/del av kurs i grundutbildning eller del av forskarutbildning.

Universitet – undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Skillnaden mellan en högskola och ett universitet är att universitetet har rätt att examinera forskarutbildning. Det är regeringen som beslutar om rätten att använda benämningen universitet.

Urval – när det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. Urvalet grundar sig främst på betyg eller resultat från högskoleprovet.

Utbildning på forskarnivå – omfattar fyra års heltidsstudier, 240 högskolepoäng, och leder fram till en doktorsexamen. Efter halva tiden kan man ta ut en licentiatexamen. För tillträde till forskarnivå krävs avlagd examen på den avancerade nivån eller minst 4 års heltidsstudier varav minst 1 år på avancerad nivå eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kunskaper. Under utbildningen på forskarnivå fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst 120 högskolepoäng av utbildningen utgörs av avhandlingsarbete.

Utbildningsplan – för varje utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Utbildningsplanen anger vad utbildningen innehåller samt vad målet med utbildningen är. Utbildningsplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation.

Vetenskapsområde – sedan 1999 delas forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden: humanistiskt/samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt.

Ämne – ett ämne är ett avgränsat kunskapsområde med en egen benämning.